Jag har insett en väldigt tråkig sak. Neo har aldrig varit en riktigt liten bebis. Han har alltid varit stadig i nacken och ryggen. Sen han var tre veckor gammal har han kunnat stått på benen om man höll i honom, så han har alltid varit stark i kroppen. Det känns lite jobbigt när man hör andra prata om sina bebisar som de kunnat linda in i filtar och burit omkring. Så har jag aldrig kunnat gjort med Neo riktigt. Han var bara en riktigt liten bebis i tre veckor så det känns som om jag missat en av de mysigaste stunderna med att ha barn.
Aja nog ältat om det. God natt istället
1 kommentar:
Tack det var snällt! Alla är vi olika och och man inte orkar amma så orkar man inte. En glad och pigg mamma ger glada barn :)
Skicka en kommentar