Att vara tok kär i någon som känner samma sak, men som inte känner sig redo för ett förhållande där det finns ett barn med i bilden, känns, på ren svenska, riktigt jävla FÖRJÄVLIGT!! Men på samma gång som jag inte förstår varför han inte vågar satsa, så måste jag helt enkelt acceptera det. Fast egentligen vill jag ta tag i karln, skaka om honom och skrika allt vad jag har!! Men det funkar inte direkt så. Han måste själv känna efter vad han vill göra. Kärleken suger riktigt jävla stenhårt! Ont gör den också, riktigt jävla ont dessutom!
- Posted using BlogPress from my iPhone
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar