Idag blir det att bara ta det lugnt och samla lite krafter. Ska gå över till Peter när han slutat jobbet och gå ut på promenad med Fisan eftersom han ska på möte mellan 15-16 idag. Sen ska vi åka och handla mat. Vi har ingen aning om vad vi ska äta idag faktiskt. Sånt som märks när vi kommer till Hemköp =P
Inatt slapp jag iaf en massa mardrömmar, men det tog sin lilla tid innan jag lyckades somna! Somnade väl runt halv fyra imorse och vaknade av att morsan ringde vid halv tio. Är grymt trött idag och det blir nog en vila efter promenaden idag.
Nu tycker jag min lilla skit kan ta och ploppa ut för nu är det bara besvär. Värkarna börjar bli jobbiga som kommer och går hela dagarna, brösten är hur ömma som helst och kan inte ens ha en bh på längre i princip. Plus att jag enbart kan ha en enda bh nu eftersom dem andra är för små och den jag kan ha är också för liten, men inte lika mycket. Den lär jag tvätta typ varje dag eftersom jag läcker, vilket inte känns fräscht! Visst, jag vet att jag kommer läcka mycket mer efter jag fött, men varför ska man göra det redan nu?!
Jag vet att många dömer mig över min graviditet eftersom jag inte vet vem som är pappan, men varför ska jag bry mig?! Jag älskar min lilla krabat mer än allt annat ändå och jag kommer få reda på vem det är om några veckor ändå. Visst, vissa ggr har jag funderat på om jag gjort rätt val och undrat om jag ska klara av det. De flesta som är gravida har nog de tankarna och man måste tvivla lite för att veta att man klarar av det.
Jag vet att jag kommer klara av att ta hand om barnet medan faderskapstestet genomförs och jag vet att jag har så mycket stöd så det är inga problem. Sen har jag sagt hela tiden att jag vill ha delad vårdnad eftersom jag inte vill att barnet ska växa upp utan sin pappa.
Jag har alltid växt upp med att mamma och pappa hållit ihop och jag tycker att, även om man inte är tillsammans med pappan eller nånting så ska man hålla ihop och vara vänner för barnets skull.
Jag hoppas bara att pappan kommer älska detta barn trots att han inte varit med under graviditeten och att han kan knyta an till det. Jag skulle tycka det va jätte jobbigt om han inte skulle känna nånting för barnet och inte vill veta av det. I sånt fall hoppas jag på att han kan säga det till mig så kanske man kan komma till en lösning.
Aja nu kommer jag inte på något mer att skriva, men jag skriver säkert ikväll igen
Inatt slapp jag iaf en massa mardrömmar, men det tog sin lilla tid innan jag lyckades somna! Somnade väl runt halv fyra imorse och vaknade av att morsan ringde vid halv tio. Är grymt trött idag och det blir nog en vila efter promenaden idag.
Nu tycker jag min lilla skit kan ta och ploppa ut för nu är det bara besvär. Värkarna börjar bli jobbiga som kommer och går hela dagarna, brösten är hur ömma som helst och kan inte ens ha en bh på längre i princip. Plus att jag enbart kan ha en enda bh nu eftersom dem andra är för små och den jag kan ha är också för liten, men inte lika mycket. Den lär jag tvätta typ varje dag eftersom jag läcker, vilket inte känns fräscht! Visst, jag vet att jag kommer läcka mycket mer efter jag fött, men varför ska man göra det redan nu?!
Jag vet att många dömer mig över min graviditet eftersom jag inte vet vem som är pappan, men varför ska jag bry mig?! Jag älskar min lilla krabat mer än allt annat ändå och jag kommer få reda på vem det är om några veckor ändå. Visst, vissa ggr har jag funderat på om jag gjort rätt val och undrat om jag ska klara av det. De flesta som är gravida har nog de tankarna och man måste tvivla lite för att veta att man klarar av det.
Jag vet att jag kommer klara av att ta hand om barnet medan faderskapstestet genomförs och jag vet att jag har så mycket stöd så det är inga problem. Sen har jag sagt hela tiden att jag vill ha delad vårdnad eftersom jag inte vill att barnet ska växa upp utan sin pappa.
Jag har alltid växt upp med att mamma och pappa hållit ihop och jag tycker att, även om man inte är tillsammans med pappan eller nånting så ska man hålla ihop och vara vänner för barnets skull.
Jag hoppas bara att pappan kommer älska detta barn trots att han inte varit med under graviditeten och att han kan knyta an till det. Jag skulle tycka det va jätte jobbigt om han inte skulle känna nånting för barnet och inte vill veta av det. I sånt fall hoppas jag på att han kan säga det till mig så kanske man kan komma till en lösning.
Aja nu kommer jag inte på något mer att skriva, men jag skriver säkert ikväll igen
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar