torsdag 29 september 2011

För mycket tankar!

Nu för tiden är jag ganska förvirrad när det gäller mina känslor. Jag håller ett sken uppe för att låtsas att allt är bra, vilket absolut inte gör det bättre. När jag försöker hålla skenet uppe så slutar det alltid med att jag till slut glömmer vad jag känner i princip. Det enda jag är riktigt säker på är att jag älskar mitt liv som mamma, men mycket mer är det inte.

Att vara olyckligt kär är något jag är van vid och jag vet att Han mår sämre än vad jag gör utav det hela. Och faktiskt gör det att jag mår lite bättre av att veta det. Det låter kanske grymt och kallt, men för en gångs skull visar han att han mår dåligt utav det och att det inte bara är jag.

Han är mycket medveten om mina känslor för honom, men allt jag får höra hela tiden är att han inte känner sig mogen och att han inte vill släppa sina intressen. Jag kan inget annat än hålla med honom, för kan man inte kompromissa är det inte ens någon idé att försöka. Trots att jag vet allt det här, varför är det då så svårt att släppa honom?! Varför kan jag inte gå vidare?! Jag blir så less på mig själv!

Pga att allt jag gått igenom med honom så känner jag mig mindre åtråvärd och det känns som om jag inte är värd att älskas. I och med detta så söker jag mig till andra som behandlar mig illa så jag tror att jag inte förtjänar bättre. Nu lägger jag ingen skuld på honom, men jag orkar verkligen inte sitta inne med detta längre. Ingen av er som läser vet ens hälften av allt som hänt mellan oss eller hur jag mått alla de ggr han tagit avstånd från mig och sagt att det aldrig kommer fungera. Hur vet man att det aldrig skulle fungera om man inte vågar satsa?

Jag skulle kunna sitta här och skriva flera sidor om hur jag känner för honom, hur han får mig att känna i alla situationer... Jag skulle kunna fylla en hel bok, men vad tjänar det till egentligen? Inte ett jävla skit!! Jag vet inte ens om det här når honom, men helt ärligt bryr jag mig inte. Jag måste bara få ur mig!! Annars bryter jag ihop när som helst.


- Posted using BlogPress from my iPhone

Inga kommentarer: