måndag 19 april 2010

-

Jag har aldrig mått så bra som när jag är med dig
Du får mig att skratta och le som aldrig förr
Därför är det så svårt att släppa dig
Jag önskar att saker och ting såg annorlunda ut
Jag tittar inte åt någon annan än dig
Det finns bara du i mitt hjärta
Men hur länge orkar jag vänta?
Ska jag behöva vänta i flera år?
***
Aja åter till vardagen. Idag har jag en riktig piss dag! Jag ville bara skriva det där sen ska jag stänga av datorn och telefonen är redan avstängd. Jag orkar inte vara social idag överhuvudtaget! Jag känner mest för att ta med mig Neo och åka långt bort och börja om på nytt. Allt känns så värdelöst här. Det enda som håller mig kvar är mina vänner och min familj. Hade jag inte haft dem så hade jag dragit för länge sen.

Inga kommentarer: